hungerhurts

I somras skrev jag ett sms till Mikaela, ett sms som jag nästan hade glömt, rättare sagt så blev det aldrig ett sms då jag hittade det i utkastet idag, har ett svagt minne av att mobilen dog innan jag hann skriva klart det. Men så här står det i jag hade hunnit skriva

"älskade bästa vän, jag vet inte ifall du fick mitt sms eftersom du inte har svarat. Men jag älskar dig och det hoppas jag att du vet. Smset jag fick av dig fick mig att gråta konstant hela dagen, jag har sagt hejdå till alla nu, alla utom dig. kan inte ens tänka på att jag faktiskt ska säga hej då till dig för så lång tid... Jag vet att du kommer ta illa vid dig, och jag vet att du kommer bli sårad över det jag kommer att säga nu, jag vet att det här inte är något jag borde ta på sms, och jag vill inte låta som en morsa, men jag är livrädd över att jag ska åka, inte för min egen skull utan för att jag har känt att jag har kunnat ha lite kontroll över dig, vad du gör och inte gör. Jag vet att det är jag som är den vidriga pundaren av oss två, så jag vet att du inte skulle börja med knark, men jag är otroligt rädd över hur mycket du dricker, och det har inte jag sagt till dig förut, men jag är rädd över att jag inte kommer kunna ha någon koll, för jag vill att du ska finnas kvar när jag kommer hem igen, som tur var har du F, förhoppningsvis håller hon lite koll på dig, så ni får absolut inte bli ovänner eller något, för då kommer jag bli ännu mera orolig. Jag vet att du även är orolig över att vi ska glida ifrån varandra, men jag lovar dig, det kommer inte hända, vi har gått igenom för mycket tillsammans för att våran vänskap ska kunna ta slut, vi kommer bara bli starkare, för tillsam"

Sen måste mobilen har dött. Alla mina farhågor har blivit sanna, jag har ingen som helst kontroll längre, micka har börjat tänka på att ta något starkare än alkohol, (grejen är att hon alltid har blivit arg och besviken på mig ifall jag har gjort det, och bara att hon ens tänker tanken är riktigt allvarligt för att vara Mikaela), hon har börjat dricka mer än vanligt, jag var orolig när det bara var så extremt mycket på helgerna, nu är det till och med varje dag. Och F och hon är inte längre lika bra vänner. Allt som jag verkligen inte ville skulle hända har hänt, och jag är så fruktansvärt orolig. Älskade hjärtat, jag vill bara säga att jag finns här, även ifall vi är långt ifrån varandra just nu så finns jag, dygnet runt. Ville bara att du skulle veta det...

Du och jag ska ju bli gamla tillsammans, sitta ute i varsin gungstol på en veranda någonstans och kjedjeröka dricka vodka (eller wiskey ifall du har lärt dig dricka det) och klaga på livet. det kommer inte hända ifall du inte finns kvar...